Archive for the ‘Artikel’ Category
För er som var med på ”Nätfiske för släktforskare” och för er som inte var med men vill ta del av länkarna som presenterades så går dom att beställa.
Skicka ett mail till bsf.best@telia.com så får ni ett mail tillbaka med bifogad fil.
Glöm inte ange ditt namn och din adress.
När min mormor dog 1965 fick jag överta ett gammalt fotoalbum. Det fick ligga länge innan jag tog till mig innehållet på allvar. Det dröjde ända tills jag blivit pensionär och började släktforska. Det visade sig, att albumet tillhört min mormors föräldrar – vissa kort var så gamla som från ung. 1863., Det stora flertalet kort föreställde för mig totalt okända personer, men under en del kort hade min mormor skrivit vem det föreställde, på andra fanns det en anteckning på baksidan. Så var det med ett av korten föreställande en ung man.
Times New Roman; font-size: small;”>På baksidan stod det ”bror Anders”. Det gjorde, att jag förstod, att det var min mormors mors tre år äldre halvbror, Anders Teodor Nordström. Det gjorde också, att jag kunde identifiera hans familj på kortet här ovan. I Folkräkning 1900 hittade jag dem och fick klart för mig, att hustrun hette Aurora Klementina Charlotta Nordenborg.
Under hösten 2006 la jag ut alla kort från albumet på Rötters Porträttfynd – både av kända och okända personer. I slutet av januari 2007 fick jag ett mail från en man. Han hade hittat sin morfars far, som var just Anders Teodor. Han skrev också Det var speciellt kul att se familjefotot på Anders Teodor som du hade. Där sitter ju min morfar i knät och min mammas faster Elin står bredvid. Båda har jag träffat och kommer ihåg mycket väl. Hjalmar Ossian flyttade till Bergen/Norge där han gifte sig och fick fyra barn. Min mamma och tre bröder varav två var enäggstvillingar. Så det finns många grenar Nordströms även i Norge numera. Min mamma flyttade till Sverige och gifte sig - därför är jag här
Vår kontakt fortsatte och min nyfunne släkting frågade efter min länk tillbaka till Anders Teodors far. När han fick reda på, att jag hette Alander innan jag gifte mig kom följande kommentar: ” Min exfru var gift med en Alander innan vi gifte oss. Min fosterdotter heter Alander. Tror du det kan finnas ett samband där också?” Jag svarade lite skeptiskt, att även om namnet inte är så vanligt, är det betydligt vanligare än jag trodde då jag var ung. För att ändå vara lite öppen för alla eventualiteter, talade jag om, att den släkten kom ifrån Lidköpingstrakten, från Mellby. Det visade sig stämma och jag gav ytterligare en ledtråd – namnet på gården, Gategården. Även det stämde. Det visade sig, att exfruns f.d. man var barnbarn till min farfars bror! De båda bröderna hette August och Albert Alander (de hade bytt till detta namn från Andersson på 1890-talet) och båda hade flyttat till Göteborg.
Tack vare ett par kort på Rötters Porträttfynd hände det otroliga – jag fick kontakt med ättlingar på både min mormors och min farfars sida – och dessutom inom samma storfamilj. Vi har redan haft mycket kontakt och utbyte av fotografier och fakta kring våra äldre släktingar. Nätet utvidgar sig mer allteftersom. Det kan man väl kalla släktforskarlycka!
Gerd Rölander
Under tiden före Kristi födelse fanns det i många kulturer en utbredd föreställning om att onda andar var särskilt farliga på födelsedagen. Därför skulle jubilaren skyddas av familj och vänner, och det gjorde man bäst med skratt och fest. Tog gästerna även med sig små presenter eller hedersbevis, ansåg man att det var extra gynnsamt för jubilaren. Med kristendomens intåg övergavs många födelsedagstraditioner, då de betraktades som hedniska. Först omkring år 1500 blev födelsedagen en fest igen, till att börja med emellertid bara bland adel och förmögna borgare. Först på 1800-talet började vanliga människor fira sin födelsedag.
Illustrerad vetenskap nr 6/2005, sidan 9
Bilden visar Torpa, corps-de-logiet (från 1808, rivet 1963) och slottet, det s. k. Stenhuset. Litografi, T. Thersner, 1830–talet.
I det nuvarande nummret av Borås Släktblad (medlemstidning) publiceras 1:a delen av en artikel om Torpa-dagböckerna, vilka ger oss en tidsbild från herrgårdslivet i Sjuhäradsbygden vid slutet av 1700- och början av 1800-talet, men även händelser från Sveriges krig mot Ryssland 1808-1809.
Författare till artikeln är vår medlem Sven Collin, kulturhistoriker och släktforskare i Töllsjö, som djupdykt i arkiven för att leta material om sin förfader Herman Fleming och andra släktingar med anknytning till Torpa och andra gårdar i vår bygd.

Gravör: Aveelen, Johannes van den, ca 1655-1727
Titel Boråås Bogsund: j. v. d. Aveelen Sc.
Omfång 1 grafiskt bl. : kopparstick : s/v ; plåt 26 x 39 cm
Medarbetare Dahlbergh, Erik, 1625-1703
Anmärkning Tryckt i Stockholm 1703
Panoramabilder över Borås och Bogesund
1741 bytte Bogesund namn till Ulricehamn
